Fick han någonsin vara lycklig?

Michael Jackson har gått ur vår tid. Hoppas han sitter någonstans med Elvis och skrattar åt det sinnesjuka samhälle vi andra lever i. För det är tragiskt. Människor som gjort honom till åtlöje och tjänat pengar på hela hans existens står i dag och sörjer honom. Hela världen sörjer honom, och nu undrar jag, varför var det så få som uppskattade honom INNAN hans död. Nej, men  då var han ju "Wacko Jacko". Pedofilen, puckot, pervot, plastmannen osv osv.. Falskt, så sjuuukt 
f a l s k t! 

Fredag idag och, ja jag vet inte. Häromdagen kändes livet perfekt .. men nu vet jag inte. Rörigt är ett ord att beskriva med. Förvirrande, är ett annat.
Marie Fredrikssons låt: Ännu doftar kärlek strömmar ur högtalarna här i växeln och utanför skiner solen men någonstans känns det galet och jobbigt. Då har jag ändå fått lön idag och snart är det helg, och NEJ det är inte likt mig nuförtiden.

Ikväll blir det IKEA med Sofia, imorn klarsjön med brudarna från jobbet och på söndag blir det båttur och middag hos pappa med la familia!

Usch varför ska du åka så lååångt bort :(

Ha en trevlig helg!


Rap das armas..

Mmm förstå vad låtar väcker minnen. Man blir alldeles pirrig i kroppen, oavsett minnen, eftersom det är just samma känsla som kommer i samband med musiken.
 Rap das armas är just exakt en sådan låt.  Jag tänker Jossans student, utspringet, värmen och det tal som hölls. jag tänker Jossans onyktra ögon när hon ÄNTLIGEN nådde oss, alltså "sin" klunga där utanför Haga gymnasiet. Jag tänker hela bilfärden ut till Gäddvik (även om vi inte alls lyssnade på den då). Vi stannade för en kiss/rök/drickpaus några meter ifrån Gäddvik för att vara fitforfight när vi nådde festen. Jossan som kör ut skylten genom sitt fönster var nog inte riktigt beredd på Michans accelaration utan tappar skylten, så Det blev tvärnit och Becka springer för att hämta medan vi backar med bilen. Snacka om att stämningen var på hög nivå, eftersom det var såå sjukt kul :)
Jag tänker även palace, alltså egentligen har jag ingen som helst aning om vi ens hörde låten där, men känslan är där. När vi sedan dagen efter vaknar upp, trötta, sega och bakis så hade vi nog alla en låt i bakhuvet som nynnades. Där är själva anledningen varför  känslan blivit så stor, för vi hade INGEN aning om hur låten egentligen gick eller vad den hette. Allt vi kunde var..  "barapapapapaa....." Det slutade med att vi fick ringa en vän eftersom tålamodet och alla sökvägar tog slut.

Igår var det speedway ivanlig ordning, och det var verkligen en toppenkväll på alla sätt och vis. Sol, värme, VINST och trevligt sällskap ;)  Så idag känns livet rätt bra, så nu kan det väl få vara så ett tag till? Det vore rätt snällt.
Idag ska jag och Stina köra Lill-lördag och därmed ta en cider/vin i solen... med alla andra i denna stad :)

Jag älskar att bo i Norrköping nu!!!!! 


Här ser jag verkligen likheten mellan mig och min bror, på tal om annat. Scary!!


Midsommar- Check!

En tre dagars så att säga, eftersom jag tog kraft att åka ut till Gäddvik på torsdagen. Sjuk och härlig, som sedan blev ännu värre på midsommarafton. Jag trodde aldrig att det skulle gå vägen eftersom rösten, halsen, huvudet och kroppen överlag svek mig.
Vi var runt 25 pers ute i gäddvik och det var partytält, lekar, mat och dans runt midsommarstång och naturligtvis kom det några skurar. Egentligen orkar jag inte dra mer men midsommardagen såg ungerfär likadan ut förutom att Emmlan och Wicky med resp dök upp. Mimmi, som jag inte pratat med på hundra år kom en sväng :) Vi gick nog ut till Sumpen sist utav alla, jag i regnjacka, Becka under ett paraflax, jossan Sjungandes i en vindjacka. Men vi kom så lagom att vi slapp betala inträde, och det gillas för att betala 75 kr för Caroline& Roger och ett minimalt dansgolv känns som att kasta pengar i sjön. 

Söndagen var nog den längsta dagen i mitt liv. Det kändes verkligen som om det hade gått en vecka innan jag kom hem till stan. Förstår ni att jag hann med två powernaps, handla i sanden, sola, städa, åka båt, bada, åka båt igen, packa, kolla fotbollsmatch i bottna, lämna tillbaka Jossan i Gäddvik, till sörping, hälsa på Linnea, hälsa på pappa och hämta Tyson, åka hem och därefter prata långsamtal med Sofia plus att jag hann göra matlåda. Gissa om jag somnade gott efter en helg med ett fåtal sovtimmar. 

Så nu har jag uppdaterat igen... 
Glad MIdsommar i efterskott!! 

Sommarfest, men vart är sommaren???

Firmafest ikväll.. hmm ja det brukar ju sluta hur som helst. Sist gick jag hem hela långa vägen från Bomull till Haga. Inget vidare slut, faktiskt...
 
Jossan håller på att ta studenten, om man nu kan uttrycka sig så? Ja det är studentvecka helt enkelt. Nu var det som så häromdagen iaf att hon skulle sova hos mig, på min soffa. Så jag går och lägger mig och somnar till, och naturligtvis är man ju alltid lite orolig över de små barnen när de är ute och gör stan osäker. (Jossan har ju trots allt alltid varit som en liten lillasyster till mig.) I allafall så vaknade jag en gång i timmen och ingen Jossan har ringt. 04.10 fick jag nog och ringde, inget svar. Fuck vad nervös jag blev...04.50 ringde jag igen och fick svar av en mkt glad jossan. Då insåg jag hur larvig jag varit, va fan klart hon är ute och partar på sin egen studentvecka. varför ligger jag óch är nervös för. Hon fick sig en känga för att hon inte meddelat att hon skulle sova hos en kompis, men jag sa till slut att "parta vidare nu". hihihi..

Kommer jag vara så här som förälder?? Usch isf!!

Nehepp nu äre ungefär en kvart kvar innan jag får stänga ner och "gå hem". Vad jag egentligen ska göra är att gå in i restaurangen och göra iordning för kvällen eftersom jag inte hinner hem emellan jobb och fest.

Imorgon är det utgång med tjejerna i Link! Stina, Hanna, jag och Jossan. :)

Hej hej!


RSS 2.0