Opps!
Det här med kärlek och förhållanden, att jag ifrågasätter detta beror till stor del utav vad man dagligen ser och hör om personer. Det är såå tragiskt vad gäller vissas syn på förhållanden. Man är otrogen hit och otrogen dit, dessutom förlåter man hit och man förlåter dit. Ärligt talat blir man lite förbannad och sjukt skraj! Kommer det vara så här hela livet ut?? KOmmer man i vartenda förhållande hela tiden vara medveten om att när som helst så kommer han/hon styra upp det med en annan för en kväll, och då samtidigt vara beredd på att kunna förlåta allt? Det måste ju finnas någon slags gräns?? Vissa tål mer andra mindre givetvis, så är det ju! Men Usch jag måste säga att jag själv har svårt att lita på människor. Nu är det ju till och med så att ens kompisar hellre håller käften än berättar om det nu hänt något som kanske egentligen är värt att berättas . Alla har väl hört talas om
"Det man inte vet, det lider man ju heller inte av"
Hur jäkla hemskt är det inte om hela umgängeskretsen går och pratar bakom ryggen och där står man och tror att man svävar på rosa moln. Sjukt!
Aja på tal om något helt annat..Något trevligare. Björklunda/ Mogata är för övrigt en sjukt underbar plats att jobba på. En vecka har nu passerat och jag stormtrivs. Personalen och Barnen är så härliga och det råder en superstämning. Vilket är fantastiskt OCH ovanligt! Imorn ska vi ta med barnen och kolla på Mora Träsk, som för övrigt är en släkting till mig:D Det ska bli intressant hehe.
Imorn åker min kära Faster hem igen, till ensamheten:( KOmmer sakna henne sjukt mycket.
Helgen blir grann föresten!! (förhoppningsvis)
Tjooo...
