Gabriella

Ja, ni får ursäkta mig men det är något utav en tradition för mig. När min farmor levde dukade vi upp med kaffe, läsk och bullar just till kl åtta. Både hon och jag älskade(ar) verkligen hela känslan. Därför känns det nu rätt jobbigt när skansen drar igång igen. Man tänker så mycket och saknar så mycket. Jag trodde saknaden skulle avta med tiden, men egentligen har den nästan bara blivit värre. Usch, aja nu drar det iaf igång. I år har jag tänkt att sätta mig ner och titta iaf någon gång. Ikväll blir nog en sådan kväll. 
     
   Har varit rätt organiserad och aktiv idag, här i min bur, då jag har skrivit rent alla gula-fula-fusk-lappar på datorn, skrivit ut dem och därefter klistrat fast dem och fyllt i det viktiga med självlysande överstryknings pennor. Riktigt snyggt och prydligt och så effektivt när det är bråttom med nummer och dyligt. Tror nog Inger blir lite impan imorgon när hon öppnar hihi:)
 
   På fredag kommer dom! Min kusin Katarina, Lasse, Disa och.... Filip :). mitt lilla kusinsbarn. Eller lilla och lilla han är 13 år nu. Han är ju rätt tuff haha. Han ska sova hos oss medan dom andra sover på vandrahemmet.  

  Ska försöka få ordning på min tuta också, jäkla skitbil alltså, Dan i verkstan åtog sig att titta på det hela och kom tillbaka med en sönderrostad tuta. Det ser ut som en bulle, en mkt hård och rostig bulle. Så nu ska väl han fixa detta och hjälpa mig. Fyfarao vilket skit. Pallar inte att styra med allt sånt här, speciellt inte när säljaren yrar mer än vad jag gör. 
   
  En tanke går åt deppiga Teo, tänker på dig!! Hoppas Wickan,Wicky, Wiktoriaaaa sköter om dig ordentligt nu:)